Vardagsupdate

Så, nu kan jag trycka in ytterligare en knappnål i min värlsdkarta över ställen jag varit på: Mongstad. Ärligt talat har jag varit här förut, med en annan båt, men den visiten var förträngd. Kan det ha varit på grund av en aldrig mojnande isvind, horisontellt hagel och den långa väntan på dagsljus? Vilket ställe alltså! Särskilt i April när man har lite vårförhoppningar men får stå manifoldvakt i dubbla overaller med kallsnoret rinnande och titta över viken där snön ligger segervisst på bergen.

Båsen fiskade (eller, han använde en sån där tina, om man vill vara petig) krabba. Det går tydligen att dryga ut matförrådet med diverse delikatesser när man seglar längs Norges kust; hummer, krabba, fisk... själv  tänkte jag införskaffa färskjäst när vi kommer till Oslo imorgon och försöka få återupprättelse från förra lördagens pinsamma bakförsök; torrjäst och massiv varmluftsfläkt i ugnen var mig övermäktiga motståndare och bakförsöket resulterade i något som besättningen väluppfostrat tvingade i sig med krampaktiga leenden.

Tänker lite på säkerhet och hur jag tyckte att det gjorde arbetet kompilcerat på förra tankern jag var på. En kvarts arbete med att dra på sig säkerhetssele och flytväst, bara för att rigga lotslejdaren som tar fem minuter. Här ombord implementeras säkerhetstänket i varje arbetsmoment. Folk gör verkligen mentala ”risk assessements” innan de klättrar upp någonstans, lyfter något, använder kranen... Undrar om jag på förra båten hade kommit i en period då många regler skulle införas på en och samma gång och besättningens reaktion blev en bakutspark, för här ombord tänker jag knappt på de säkerhetåtgärder som är en del av vårt dagliga arbete, men de är fortfarande lika omfattande som på förra tankern. Här råder heller ingen machostämning, typ: ”Äsch! Kran, det tar för lång tid! Jag bryter hellre ryggen genom att bära den här reducern på 30 kg ner till manifoldern”. Det är OK att vara rädd om sig och tänka efter en gång extra innan man råkar göra något som inte är säkert eller hälsosamt.

...sedan att det finns internationellt fastställda regler på hur många procent bomull våra arbetskläder måste innehålla för att statisk elekricitet inte skall uppstå och framkalla en urladdning som får hela båten att explodera... Tja, det finns visst fortfarande rum för ifrågasättande.