Good vs. Bad

Ibland är det fint att vara på sjön. Mysigt nästan. Omsluten av mörker upp på bryggan med en kanna gott kaffe på bryggning (gårdagens krisåtgärd: gå till Starbuck’s och köpa en pressbryggare och lite colombiansk mörkrost, får inte ner en endaste kopp till med surt bryggkaffe som stått på plattan i tre timmar). Lyssna lite på musik, hanterliga mängder trafik och ett gott samtalsämne på temat ”oviktigt vetande”. Isadora Duncan dog tydligen av strypning eftersom hon hade en, uppenbarligen mycket lång, scarf som fastnade i bakdäcket på hennes bil medan hon körde. Tragiskt, men också tvivelaktig sanningshalt av flera anledningar varav den ena är att min styrman har kommit på att man kan lura i mig precis vadsomhelst, typ:

- Carro, nu kan du stoppa lossningen genom att fälla upp den där lilla skyddsluckan och trycka på knappen där det står EMERGENCY STOP CARGO PUMPS”.

- Aaa, OK.

- Men är på riktigt eller?!

- Eeeh, hehe. (Någon gång ska han få tillbaka. Jag ska nog komma på något riktigt jävligt.)

Ibland är det inte ett dugg fint att vara på sjön. Som när vi får skotta mellan ankarplatser utanför London, det blåser storm och leriga –LERIGA- vågor spolar upp över däck. Klart att vi tillpåköpet börjar dragga i ett sådant läge. Precis när man har hängt in sin dyngsura jacka i torkskåpet är det bara att knata ut igen och börja hiva. ”Kipp-Kipp” säger fötterna  i skorna och när man rundar bygget tar vinden tag i ens kinder och blåser dem överbord. Mössa har jag såklart ingen. Kapuschongen på min jacka fladdrar som ett segel runt öronen. Jag hör ingenting, ser ingenting, fryser och är dyngsur i min wettexliknande utstyrsel. Då blir jag omsprungen av en jävel i heltäckande GORE-TEX (ja, det är klart att han är från Norrland också) som hojtar:

- Det här är iallafall mer action än att sitta på bryggan!

- Men jag vill inte ha ac... min protest drunknar i vinden.

- NU ÄR DET SKOJ! Vrålar Norrland som har torra öron.

Vad gör man? Jo, man hivar ankaret, släpper i det igen, schackel för schackel, står stand-by och kollar att vi ligger still, slänger i ett schackel till. Det tar den tid det tar. Det måste det ju göra. Men man behöver inte tycka att det är kul. Hell no.