Jag brukar inte vara den som väntar med att skapa mig
bestämda uppfattningar om saker och ting, så efter mitt första dygn på den nya
vakten (00-04/12-16) fastslår jag härmed att den är grym! Härligt dekadent att
sova fram till lunch och äta torsk med räksås till frukost. Sedan jobba ute på
däck hela eftermiddagen medan det är ljust, gå in lagom till middag, snooza
lite på maten och ha kvällen fri.
Natten som var kontrollerade styrman lite vad jag kunde.
Sedan sa han: ”Bra, då kör du då!”. Jag ba: ”OK, det är lugnt.” Fast inombords
var jag som ett bubbligt litet barn. Det hände inte så mycket och styrman var
ju i bakgrunden hela tiden, men det var ändå JAG som körde. Jag känner mig
stolt, tamigtusan. Jag känner mig som att jag kommer att vara redo att axla hela
ansvaret om ett par år.
Styrman pillade lite vid stereon, och ur högtalarna kom
snart det poppigt på-tåiga introt; ”All this time, walking around, pretending
it’s over...” Han hade satt på Moneybrothers ”Blood Panic” och nu
barn-bubbel-sittdansade jag i stolen.
Har även hunnit med att: Städa gymet, rita upp
rörsystemet till ett tankpar, haft två övningar, vika tvätten, läst massor i
min bok om Marilyn Monroe (det är ingen bokrekommendation, det är en
tvångstanke om att läsa ut böcker jag börjat på), fått höra: ”Aaa, och där rök
ditt betyg!” när jag utan skam i kroppen erkände att jag mycket gärna skulle
kunna tänka mig en Volvo V70 från 2005 som första bil.
Viss oro infinner sig såhär i kvällstid. Folk gömmer sig
på sina hytter. Jag har egentligen inget förslag på vad man skulle kunna hitta
på istället. Känner mig lite rastlös och som att allt jag gör på fritiden bara
är slöseri med tid. Passiva saker som att kolla en serie gör mig ännu
stirrigare, men att ta sig för något aktivt och t.ex. ta tag i den där
förbannade tysk-kursen på CD som hängt med i fyra månader med obruten
förpackning , det har jag inte ro till. Vanadrar väl runt lite till som ett spöke.
Kanske krockar med någon annan sökare i korridorerna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar