De första skälvande dagarna

Jag har köpt 15 böcker. Två av dem handlar om feminism och genus. Jag tänkte att det kunde vara bra att i bloggform reflektera över det manliga könets dominans förr, nu och i framtiden inom sjöfart. Smart, insiktfullt och nytt skulle det vara, tillochmed folk som aldrig sett en båt skulle vara intresserade.

Nu har jag blivit ivägskickad på den 150 meter långa (de som vet bättre vill väl ha storleksangivelsen i hur många liter/kubik smutsiga fossila bränslen vi kan lasta, men 150 meter, det är allround) kemtankern Bro Distributor. Jag har bara varit ombord i tre dagar, men än så länge verkar det som att alla genusteorier och feministiska problematiseringar kan sätta sig på något och rotera. Jag har faktiskt fullt upp med att överleva här bland purgerande tankar, strippande linor och bensinångor.

Vi lämnade igår eftermiddag Thames, England, och är nu påväg mot... ehrm, någonstans i Norge. Jag vet inte vart, eftersom alla springer som från den pestsmittade råttan varje gång jag öppnar munnen för att fråga något.

Jag kanske återkommer med något av allmänt intresse och med mer substans snart, men hittills är jag fast i ett obehagligt tillstånd av att vara överväldigad och handlingsförlamad.