onsdag 29 februari 2012

Tillflyktsort: maskin


Blev inget med ”big in Japan”. Kocken lyckades få ombord sushi till middag, men det var också hela upplevelsen av ett land på andra sidan klotet. Och... inte för att låta blasé, mne rå fisk som rå fisk liksom. De hade dessutom glömt wasabin (är det bara vi svenskar som är lurade? Är wasabi påhittat av någon nordisk livsmedelsmagnat? Suck. Så många konspirationsteorier, så få svar).

Nu är båten full och vi drar en storcirkel över Pacific till Tacoma. Detta resulterar i att vi kommer hamna rätt högt upp och dåligt väder är att vänta. Det har faktiskt redan börjat hällregna och gunga en del. Mörkt största delen av dygnet och brassar var och varannan dag kommer förmodligen att leda till sömnbrist och allmänt dåligt humör. Detta har dock den ständigt uppmärksamma taktikern i mig insett och som förebyggande åtgärd mot tristess och trötthet har jag krupit ner i mitt näst bästa ställe ombord i en vecka: maskin. Det är varmt, det gungar knappt och man springer runt så mycket om dagarna att man inte behöver ha dåligt samvete för att man inte gymar när det gungar (ok, det där var en riktigt lam ursäkt, men låt mig leva i lögnen!).

Nog för att vi har haft lite maskin- och elkunskap i skolan, men mellan 8-17 om dagarna sitter mina ögonbryn uppe vid hårfästet och jag ser nog ganska nollad ut. Idag ville trikaren visa sina skills och skulle ha med mig på att felsöka en analog tryckreglerad givare (herregud, hoppas att han inte läser här, för det är säkert fel benämning och så kommer han att tycka att jag är hopplös). Jag är, vad ska man säga, imponerad över folk som kan grejer som jag själv inte har fallenhet för. Efter att vi var färdiga och faktiskt hade hittat felet bara kokade det i huvudet. Sladdar som blir till rör som blir till apparater som blir till pumpar som blir till datorer... det är en makalös manick!

Andremaskinisten verkar tycka att det är kul att ha en noob hängandes i hasorna och låter mig öppna, stänga,fylla, tömma, trycka och dra i grejer. Där och då fattar jag kanske 50% av vad jag gör, men efter tio följdfrågor uppe i kontrollrummet, studerande av ritningar, reflektion och läxförhör kommer jag ha en ärlig chans om han säger: ”Carro, har vi nog med färskvatten? Om inte, sätt igång evaporatorn och pumpa till lämplig tank!” Shit, det är så kul med maskin! Man kan liksom beta av en grej efter en annan och öva på nästan allt i praktiken och så finns det logiska svar på nästan allt (som dessutom den här maskinisten erkar sitta inne med), typ :”Varför kollar man alkaliniteten i pannvattnet, vad är det bra för?” Då har han en bra förklaring på det, varemot många saker på bryggan händer för att ”någon har bestämt det”.

Aaah, nu måste jag få min skönhetssömn. Chiefen har hotat med förhör på MarineFlocken (länsvattenseparatorn) imorgon. Ha! Jag har inte en chans!

1 kommentar:

Roland sa...

haha länsvatten sepen är alltid kul, eller inte?
Jobbade som vakt motorman på en tysklandsfärja i somras o kan säga att länsvatten seppen var än av sakerna 2:e maskinisten svor mest över o tjata nåt om att den var värdelös, gissa vem som alltid fick vaska den del av maskin dör den stod var eviga natt ;)
Undertecknad började också hata den apparaten efter ett par nätter, så hoppas eran funkar bättre.