03.53 – Snabbar mig ner till skitmässen för att göra mina mackor. Knäckebröd, leverpastej och smörgåsgurka. Varje dag, utan undantag. Öppnar kylen. Har någon ställt pålägget på en annan hylla? I en annan kyl? Nä, det är tamejtusan slut. Min kallstartade volvohjärna står bara och loopar. Initiativförmåga = 0, flexibilitet = 0, beslutfattningsförmåga = 0. Står med dörren öppen tills kylen börjar frosta.
03.58 – Primärbehöven pockar på och jag inser att jag måste få i mig mat. Maaaat… Zombielikt rör jag mig mot flingorna, häller upp en skål SpecialK och klämmer in en yoghurtförpackning under armen innan jag rör mig upp mot bryggan.
04.02 – Vaktavlösning avklarad. Lugnet sänker sig över bryggan. Magen gör sig åter påmind och jag öppnar yoghurten för att hälla den över flingorna. Ut kommer klumpar. Stora sura yoghurtklumpar. Sådana där klumpar som gör att man glömmer bort allt eventuellt sug man hade efter frukost. Svär och dunkar huvudet i bänkskivan.
04.26 – Med en mage som jag ska anmäla till kurrnings-OS sitter jag i stolen och försöker undvika utlagda fiskeredskap, eller nej, vänta! Var det en stock? En båt? Ett djur? Mörkret är kompakt, men jag tror att räddningen är nära när styrman lyckas få på webradion, P3. Ur högtalarna ljuder ”Newkid – Är det OK om jag kallar dig bäjbäääää?” och varenda litet hopp om att det ska gå att få rätsida på den här dagen är söndersmulat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar