Det finns saker här ombord som gör en motiverad till att inhalera ångorna från vinkelslipade gummimattor, kladda ner sig med fett och svettas som en gris i solen medan man tvättar räckverk med thinner;

- Gräddstuvad biff med rödbetor och pepparrotscreme

- En koj, renbäddad med hotellakan

- Glada kollegor som gillar sin båt och tycker att de har ett viktigt jobb

- Glass i solnedgången med Kubansk bris lekandes i håret

- En fylld pool och en proppad drickakyl brevid

Jag längtar redan till imorgon. Jag tillbringar som sagt första månaden på däck. Gillar det. Man har liksom uppgifter på en lista som kan bockas av och när dagen är slut kan man faktiskt se vad man har gjort.

Tänker en del på framtiden också... Jag vet att jag vill jobba med något som jag kan stå för, något som inte supportar en industri som inte sörjer för hållbar utveckling. Tillexempel tankbranschen är en svår nöt för mig; transportera fossila bränslen runt hela jorden. Å andra sidan är både tank och offshoreshipping (borra olja, eller supply till oljeriggar) två dominerande arbetsgivare, och man vill ju inte sitta arbetslös för att man har principer. Tänker att gas kanske är framtiden. Tänker också att Wallenius är framtiden. Nog för att vi transporterar mycket bilar, men vi transporterar även jordbruksmaskiner, styckegods, stora industridelar, containrar... Rederiet håller även fram näsan vad gäller energieffektivitet och miljö ombord, tillexempel har de utvecklat ett eget system för ballast-byte som inte bidrar till spridning av mikroorganismer och arter i hav där de inte hör hemma. Hmmm, mycket att tänka på.