vardaglig uppdatering

Det finns alltid ett soundtrack. Idag är det Rufus Wainwright "Oh what a world". Tillbaka i Dublin, tillbaka på däck. Gårdagen ägnades åt infettning av rullklys och vinschar. Delfinerna lyste upp tillvaron, haglet förmörkade den. Det känns som att jag låter på gränsen till melankolisk, men jag har egentligen inte reflekterat över någon sinnesstämning. Allt är som det är. Jag skulle nog kunna sammanfatta läget som: nöjd.

Jag har försökt julpynta i hytten, och varje morgon startar jag med en chokladbit från min top-gear-kalender, men det är som att något inte riktigt vill infinna sig. Jag vet att snön ligger vit därhemma, att det är helt kolsvart ute medan mamma knådar lussebulledeg och adventsstakarna lyser gult i fönstren. Pappa skickas ut på balkongen för att hämta något, och en kall fläkt drar in i lägenheten och friskar upp den av saffran tyngda inomhusluften. Traditionsenligt rullar mamma perfekta små lussekatter medan pappa skapar modern konst. Det gör nästan ont att tänka på. Bäst att låta bli, för frånochmed nu kommer julen att spenderas borta många gånger. Jag ska försöka hitta någon artificiell granbarrsdoft på stan.