Åter på tolv-fyravakten. Spenderat eftermiddagen i grov sjö nere i pipe-trunken (typ en tunnel under däck där alla rör går) kasandes runt med rengöringsmedel under skosulorna och en mopp i handen. Slogs av tanken på att det är ett ”never ending project”, det här med att hålla en båt i skick. Jag menar; vi var tre man som städade och man nästan såg hur skiten lade sig på en gång  igen. Man blir ju aldrig färdig med något! Man knackar rost från ankarspelen och målar dem, men inte är man färdig för det; man gör bara ett par andra jobb emellan, och sen är det liksom dags igen. Det kan tyckas hopplöst att aldrig få ”bocka av” något från listan.

Gårdagens kväll ägnades åt vansinnesprojektet att cykla in till Lysekil från Brofjorden. Det är typ 1,5 mil enkel väg. Det var jag och motorman som behövde rastas. ”Stan!” tänkte vi ”det blir festligt!”. Nu kan jag meddela att det inte händer så mycket i Lysekil i mitten av Maj en tisdagkväll. Konsum var öppet iallafall. Cykelturen tar ut sin rätt idag, känner mig slapp som en konserverad sparris, orkar inte hålla emot sjögången och dunsar in i skoten hela tiden. Useless. Problemlösning: blir nog gos med bok i kojen direkt efter middagen.